Mellan Ären 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dÄvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioÄrsperiod skulle byggas en miljon bostÀder. Detta projekt kallas sÄledes för miljonprogrammet. Under Ärens gÄng har mÄnga kritiker gjort sig hörda dÄ de kritiserat fenomenet pÄ flera nivÄer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har anvÀnts i beskrivandet av miljonprogramsomrÄdena.

Sverige har ett framtida mÄl att minska energianvÀndningen i bostÀder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande ÄtgÀrder bli av. Det behöver bli ett helhetstÀnk i större utstrÀckning nÀr fastigheter stÄr inför en mer genomgripande renovering dÄ möjligheten att göra energibesparande ÄtgÀrder Àr som störst.Den hÀr studien visar pÄ de bidragande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar Àven upp hur situationen Àr bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att pÄskynda processen..

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur Àrenden bereds och beslutas inom tvÄ landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrÄgor har vi stÀllt oss: 1) aktualisering av ett Àrende för att bli föremÄl för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat Àrende, 3) faktorer som pÄverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehÄll, 4) formella krav pÄ Àrendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av tvÄ hÀndelsekedjor har genomförts dÀr teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jÀmföra hur beredningen inför beslut gÄr till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av tvÄ beslut genomförts - ersÀttningsmodell och uppdragsmodell.AvgrÀnsningen var att studera beslutsprocessen pÄ förvaltningsnivÄ frÄn uppdrag till beslut. Slutsatser Àr att det finns olika sÀtt som Àrenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar pÄ att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjÀnstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva Àrenden har de ocksÄ makt att göra det.

Sammanfattning ProblembakgrundUnder Ären 1965-1974 byggdes en miljon bostÀder i Sverige. Dessa fastigheter Àr i dag kÀnda under namnet miljonprogrammet. Denna undersökning handlar om hur fastighetsbolag kan göra lönsamma investeringsbeslut i miljonprogrammets fastighetsbestÄnd. Fler investeringsbeslut kommer behöva tas dÄ miljonprogrammets Äldrande bestÄnd stÄr inför ett stort upprustningsbehov. Det Àr viktigt att upprustningarna sker ekonomiskt hÄllbart, dÄ kostnaden för upprustningen av miljonprogrammets fastigheter förvÀntas bli stora.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka och analysera en byggnad frÄn miljonprogrammet i Helsingborg göra gÀllande energiberÀkningar. Dessa berÀkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader sÄ att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

För att förklara varför smÄföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie pÄ fyra smÄföretag dÀr Àgaren Àven Àr företagsledare. Detta för att vi förvÀntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgÄ frÄn teorier rörande beslutsprocesser, risk, osÀkerhet, lÀrande och kapitalstruktur belyser vi vilka övervÀganden och faktorer som pÄverkar de finansiella besluten i smÄföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut Àr beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Syftet med studien var att beskriva hur marknadskommunikationen pÄverkade potentiella kundgrupper vid byte av kontorslokaler, samt hur andra faktorer pÄverkade beslutsprocessen. De teoretiska ÀmnesomrÄden som studerades var industriell marknadsföring, industriella inköp och industriella inköpsbeteenden. Preferenser vid byte av lokaler var ett annat teoretiskt omrÄde som lÄg till grund för undersökningen. I den empiriska undersökningen genomfördes fallstudier av nio företag som ansÄgs vara potentiella kunder till att hyra lokaler i en kontorsfastighet norr om Stockholm city. Datainsamlingsmetoden var personliga intervjuer, dÀr den person som intervjuades frÄn varje företag skulle ha varit delaktig under beslutsprocessen.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostĂ€der började produceras mellan Ă„ren 1961-1974, de sĂ„ kallade rekordĂ„ren. Under rekordĂ„ren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostĂ€der under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

BostadsrÀttsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. DÀr beskrivs det som att bostadsrÀttsföreningarna hamnat i klÀm pÄ grund av att varken K2- eller K3-regelverket Àr anpassat för just bostadsrÀttsföreningar. BostadsrÀttsorganisationerna stÄr inför ett stort beslut dÄ dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frÄgan.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för bostadsrÀttsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrÀttsföreningarna. FörstÄelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som pÄverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrÀttsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Bakgrund: Upphandlingen av affÀrssystem har stadigt ökat och trenden vÀntas fortsÀtta i takt med att de uppgifter systemen kan utföra utvidgas. Ett affÀrssystem kan ses som en strategisk resurs och ?livsnerv? för företaget. Trots detta misslyckas en stor del av alla investeringar i affÀrssystem. Syfte: Att med utgÄngspunkt i upphandlingsförfarandet av affÀrssystem ge en bild av den bakomliggande beslutsprocessen och bidra till förstÄelsen av vilka krafter som pÄverkar den.

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

Beslut förekommer dagligen och Àr en pÄgÄende process i alla företag vÀrlden över. Beslutsprocessen kan ta form pÄ olika sÀtt och det beror framförallt pÄ hur ett lands kultur ser ut. VÄrt syfte med denna uppsats har varit att studera kulturens inverkan pÄ beslutsprocessen i japanska respektive svenska företag. Undersökningen beskriver respektive lands beslutsprocess. UtifrÄn detta har vi sedan studerat fem olika kulturella aspekter som pÄverkat beslutsprocessen, samt gjort en jÀmförelse mellan lÀnderna.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbestÄndet Àr en komplex process som innefattar ett stort antalavvÀgningar och bedömningar. Det krÀvs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begrÀnsar antalet ÄtgÀrder som kan genomföras. Utöver detta krÀver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. SÄdana hyreshöjningar Àr dock reglerade dÄ det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner frÄn ett antal hÄll i form av lagregleringar,tillsyn frÄn hyresnÀmnden och pÄtryckningar frÄn hyresgÀstföreningen.Problemformulering: UtifrÄn problemdiskussionen har vi avgrÀnsat vÄrproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgÀstföreningensoch hyresnÀmndens pÄverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapÄverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ Àmnet Àr av sÄdan art attdet krÀvs en djupare undersökning för att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Beslutsprocessen Àr en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde Àr kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas pÄ kan skilja sig mellan olika företag och dÀrmed Àr det intressant att studera vad företag grundar sina beslut pÄ samt hur de tar fram den information som Àr nödvÀndig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan Àven delas upp i mjuk och hÄrd information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hÄrda informationen oftast Àr numeriskt och anvÀnds i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.